Det var en inställd vår
då ankdammar ropade lågt
efter änder
Det var en inställd vår
då när skuggorna vann,
tog oss i sin famn,
belägrade oss
Det var en inställd vår
då alla höll andan
som om det gick att frysa tiden
Vi sjönk in i avståndet
ett nattstillestånd
en karantän
Det var en inställd vår
då vi spillde granris
utmed den stora vägen